Rock and roll, yoga och kramar

Va hände med 2020. 2020 skulle ju vara rock and roll, yoga, resor och massa kul! Jag minns hur jag stod där på nyårsafton så nyktert och ärligt och kände och ville så gärna att 2020 det var året då allt skulle hända. Vilka planer och drömmar jag målade upp. Så innerligt och starkt kändes det. Jag var redo! Bring it on 2020, jag var så förväntansfull och nästan ivrig att få se det nya året blomstra ut framför mig. Jag visste vilka vägar jag skulle ta och hade förutspått eventuella hinder som kunde komma i min väg. Men så kom något som vi inte hade kunnat anat och som fick oss ur balans. Knockade oss. Vi fick en rejäl käftsmäll. Covid-19. Corona virus. Visst vi lärde oss lite nya ord och begrepp. Men vi fick även lära oss att hålla avstånd, tvätta och och sprita händerna. Detta var året då det var OK att komma till jobbet negativ och lukta sprit.

Vi fick lära oss att ha tålamod, att se planer och drömmar sättas på ”hold”. För vi ställde ju inte in – vi ställde om. Somliga tog det bättre och somliga tog det sämre. Vissa tyckte inte att det gällde dem och fortsatte leva som vanligt och vissa stannade upp hela deras liv. Jag tror att alla gjorde så gott dem kunde med deras förnuft och intellekt. För ingen är väl dum. Eller?

När jag minns 2020 så tror jag att jag kommer minnas det som ett lärorikt år. Ett år då vi inte kunde ta något för givet. Då vi fick tänka om och verkligen lära oss fokusera på det fina som vi har omkring oss. Som är så lätt att ta för givet. Ett år av tacksamhet. Visst det blev ingen Nepalresa och ingen 50årsresa till Frankrike med tjejerna. Inte heller blev det en yogaresa till Indien. Familjensplaner ändrades. Men det blev bra ändå. Vi fick ha hälsan i behåll och ingen närstående drabbades allvarligt av viruset.

Det som har gjort mig mest ledsen, sådär så jag har fulbölat har varit när barnens och ungdomarnas planer blivit inställda. Det tycker jag har varit jobbigast.

Jag kommer att se tillbaka på året då jag stannade upp, reflekterade, gladde mig åt det lilla. Då vår familj hängde mer så där vanligt, utan semester och ståhej, utan i vardagen. Jag har vi blivit mer kreativ och lärt mig flera nya saker. Som en följd av mer stillhet och lugn och ro. Jag har fyllt 50 år och fick världens bästa dag tack vare min fina man, familj och vänner. Jag har gjort min första, men inte sista, @standup på Norra Brunn. En av de roligaste saker jag gjort i mitt liv! Det har också varit elände runt omkring med sjukdomar och cancer. Många tårar har runnit ned för min kind. Jag har fått äran att samtala med en fantastisk människa och vän som på riktigt lärt mig att fånga dagen med det som är viktigt. Att skita i allt som inte får dig att må bra. Välj livet, njut av dagen och gör det som får dig att minnas dagen med glädje. Det är jag oerhört tacksam för!! Tack Nils!

Såklart har jag har saknat gemenskapen och att träffas IRL. Alla kramar och middagar i vännerslag. Fast vi har träffats på andra sätt, ute, på promenader och över Zoom.

Jag har som så många andra fått uppdrag avbokade och tomt i kalendern. Men jag är så tacksam för mina yogaklasser och utomhusklasser som jag ändå har kunnat fortsätta med. Ni har gett mig så mycket energi, tack!

Nu hoppas jag på ett nytt år utan några nya överraskningar. Ett år då vi får landa och ladda om. Ett år i hälsans och glädjens tecken med rock and roll, yoga och en jäkla massa kramar.

Good bye 2020 och Covid-19- jag hoppas innerligt att vi inte ses igen.

Gott Nytt År alla kära vänner. Ta hand om er.

Massa kramar

Jenny

Share

No Comments

Post a Comment